1829-1880 German Anselm Feuerbach Location German painter. He studied in Germany, Paris, and Rome, spending much of his life in Italy. He sought to produce works of pure classicism that were both didactic and idealistic. Most of his famous works belong to his Roman period (1856?C73), including Battle of the Amazons (Nuremberg), Iphigenia (Stuttgart), and Medea (Munich). His portraits have withstood critical opinion better than his history paintings. His autobiography (1882) emphasizes his misunderstood genius.   Related Paintings of Anselm Feuerbach :. | self portrait | Iphigenie | Ricordo di Tivoli | Das Madchen mit dem Vogel | The Banquet 2nd Version |
Related Artists:
John Christian Schetky
(1778-1874) Scottish painter. Schetky came from a cultured family: his father, Johann (1737-1824), was a German composer, and his mother, Maria, was the trumpeter Joseph Reinagle's sister. He took drawing lessons from Alexander Nasmyth and received a good education in Edinburgh before embarking on a Continental tour in 1801. After a spell as a drawing-master at the Royal Military College, Great Marlow, he was appointed Professor of Drawing at the Royal Naval College, Portsmouth, in 1811, a post he held for 25 years. He exhibited regularly at the Royal Academy between 1805 and 1872, his subjects ranging from ship portraits and royal embarkations to reconstructions of earlier sea battles of the time of Nelson. In 1820 he was made Marine Painter in Ordinary to George IV and was granted the same title by Queen Victoria in 1844.
Louis Jean Francois Lagrenee
(December 30, 1724 - June 19, 1805) was a French painter, a pupil of Carlo Vanloo. His younger brother Jean-Jacques Lagren??e was also a painter. Lagrenee was born in Paris. In 1755 he became a member of the Royal Academy, presenting as his diploma picture the Rape of Deianira (Louvre). He visited Saint Petersburg at the call of the empress Elizabeth, and on his return was named in 1781 director of the French Academy in Rome, a position he kept until 1787. He there painted the Indian Widow, one of his best-known works. In 1804 Napoleon conferred on him the cross of the l??gion d'honneur, and on June 19, 1805 he died in the Louvre, of which he was honorary keeper.
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.